Min resa med ångest

Q – Hejsan! Du skriver att du ofta mått dåligt denna period, haft ångest m.m men du går aldrig in på mer specifikt varför! Exakt vad och vilka faktorer som fick dig att känna så liksom.. hade vart sjukt intressant om du kunde gå in mer på det! Självklart vill vi även läsa sämre saker då livet inte alltid är positivt ju!

A – Hej!

Hmm, jag vet inte riktigt vart jag ska börja mitt svar på denna kommentaren, men, jag tycker det är viktigt att från början poängtera att ångest inte alltid har en specifik anledning. Självklart uppstår ångest oftast av en orsak men det behöver inte alltid vara en specifik anledning för att man ska få det. När man lider av mycket ångest så kan det komma av minsta lilla orsak, ibland bara från ingenstans. Men i mitt fall så började jag få ångest i slutet av tvåan på gymnasiet. Det var en otroligt hektisk period i mitt liv, skolan var helt galet stressig minns jag, nu när jag tänker tillbaka på den tiden undrar jag hur man i hela världen kan utsätta en 17-18åring för den stress och press som vi fick uppleva. Jag vet att många i min skola och i samma årskull håller med mig om detta, och för mig är det en bakomliggande orsak till min stora ångest.

På våren i tvåan på gymnasiet började jag märka av att jag var otroligt trött hela tiden. Hur mycket eller hur lite jag än sov så var jag konstant trött och det gick liksom inte att rubba. Det fortsatte tyvärr i att jag tappade intresse och ork till att göra saker jag vanligtvis tyckte om att göra, träffa vänner, spela fotboll, träna, göra andra saker som jag annars hade uppskattat. Jag ville helst bara ligga hemma på min säng och inte göra någonting. Jag insåg inte detta förrän en dag när jag knappt klarade av att gå upp ur sängen på morgonen, jag ville inte, jag hade ett stort tryck över bröstet och allt kändes som en börda. Jag hade aldrig upplevt en sådan konstig känsla i mitt liv, och den fortsatte… Jag började såklart att googla och allt annat man får för sig att göra, men tillslut bestämde jag mig för att gå till UMO och prata med någon, där jag fick ganska klart för mig att jag var påväg ner i en depression. Min kropp klarar inte av stress, jag har aldrig klarat av det. När jag var liten blev jag sjuk när det var stressigt och i tonåren visade det sig uppenbart på detta sättet istället. Det blev för mycket för min kropp och hjärna att klara av helt enkelt, något som var otroligt läskigt och främmande för mig.

Jag är så glad över att Gustav fanns där i mitt liv då. Det är så klyschigt att säga att ”det var han som fick mig på fötter igen” men så var det verkligen. Han var det där lilla ljuset som jag saknade, och han frågade inte heller någonting. Han visste att jag mådde dåligt och han gjorde inget annat än att försöka få mig att må bra. Jag har flera vänner som inte förstod att jag var såpass dålig och vände det mot mig istället, något jag idag fortfarande tycker är jobbigt och tyvärr lägger skulden på mig själv för. Det vet jag att jag inte borde göra, för jag kan inte hjälpa att orken inte fanns där, att jag tappade allt. En äkta vän ska ha förståelse för det och om ni sitter i samma sits som jag gjorde, snälla, försök att inte lägga skulden på dig själv, även om det är du som inte orkar höra av dig. <3 Om din vän inte ser att du mår dåligt borde du kanske se över hur nära ni egentligen är.

För min del var det SÅ bra att sommaren kom. När jag hade skrivit mitt sista prov i skolan för den terminen var det som att en flod av lycka sköljde över mig. Jag fick äntligen sommarlov och det var verkligen det som behövdes för att jag skulle återhämta mig, vilket jag också gjorde.

Bild från våren 2016

När skolan började igen i Augusti, så var jag mer än redo för att ta mig an mitt sista år på gymnasiet. Jag skulle inte låta skolan ta över mitt liv, mina känslor och annat. Det var SÅ skönt att ha ett mål att se fram emot, studenten. Jag minns att jag var så otroligt redo för dessa åtta månader. Men då kom nästa bomb från ingenstans. Gustav blev såld till England och ett helt nytt kapitel i livet tog fart.

För att summera mitt sista år på gymnasiet så skulle jag nog säga just, ångest. Tyvärr. För att återkomma till din kommentar så skulle jag faktiskt säga att skolan var min största anledning till att jag fick ångest. Det är svårt att också skriva om detta, det faller över mig rätt hårt hur mycket jag stått ut med under förra året. Jag försökte njuta av att det var mitt sista år, försökte njuta av att allt snart är slut, men jag hade ingen ork. Jag FÖRSTÅR inte hur jag ens klarade av att prestera så bra som jag gjorde i trean trots att jag mådde som jag gjorde, för bra betyg har jag alltid haft och det har alltid varit viktigt för mig. Jag har aldrig haft svårt för själva skolarbetet men jag har dock haft svårt för tanken av ”detta och detta och detta måste göras”. SÅ mycket motgångar som jag fick uppleva har jag nog inte upplevt under mina alla 18 år innan, det är helt sjukt. Något som hjälpte mig att reda ut mina tankar var att skriva dagbok, det var som att jag fick berätta för någon om mina tankar, det var väldigt skönt, jag tänkte att jag skulle dra ut en text ur den åt er nu,

26/4 – 2017, Onsdag.

Det är en sån dag idag, ni vet, ångest. 

Trycket över bröstet, tårarna bakom ögonen, ni vet, en sån dag. Ibland känns det som att dem är påväg att försvinna, dem dagarna. Men lika snabbt igen är dem där igen för att visa att dem är kvar. Hur orkar man?

100 bollar i luften, så mycket att tänka på, så lite ork. Fan, en månad kvar sen är jag fri, fri från det som alltid får mig att må som sämst. Slippa kommentarer, slippa blickar, slippa allt. Idag var en jobbig dag, ni vet när allt bara tar över, man orkar inte längre ”skita i det”. Det tar över. Hela. Min. Kropp. Det gör ont. I hjärtat, djupt inne, där ingen kan se. För det är precis så det är, ingen ser.

Jag tvingar på ett leende och låtsas att allt är bra, om dem bara visste… istället ligger jag här för mig själv, kl 23.49 och försöker reda ut mina tankar på egen hand. Det är svårt, förbannat svårt. Imorgon ska bli en bättre dag. 

Men just nu är allt skit, på botten, allt. Vill gömma mig, slippa tänka, slippa förklara varför.”

Denna text skrev jag i april för ett år sedan. Det känns så nära samtidigt som det känns så långt bort. Det var under denna period min ångest var som värst. Slutet på höstterminen och hela vårterminen i trean var värst, jag har aldrig mått så dåligt. Det ända som fick mig att fortsätta orka var att jag tränade, det blev mitt liv. Det var det enda jag hade ork till och det är jag så glad för. Annars vet jag inte vad jag hade gjort.

Dagen jag tog studenten är den lyckligaste dagen i hela mitt liv. Aldrig någonsin har jag känt sådan befrielse, det var som att femhundra kilo släppte från mina axlar. Det låter också klyschigt men herregud vad den dagen var mer befriande än vad jag hade kunnat tänka mig! Gud, nu rinner tårar ner för mina kinder. Det är fortfarande så känsligt och så konstigt att skriva om det på detta sättet. Men att ha klarat mig hela vägen till studenten med alla dessa motgångar gav mig sån jävla power inombords. Dagen efter studenten klappade jag mig på axeln och försökte inse att nu är det över, alla morgnar av ångest är borta.

Det jag har insett nu i efterhand är att ångesten har stannat kvar här i Göteborg. På ett sätt är jag glad över att jag fick chansen att flytta till Stockholm så fort jag gick ur skolan, det blev en nystart, vilket var hur skönt som helst. Men varje gång jag varit i Göteborg för att hälsa på har jag fått tillbaka ångestkänslor. Så på ett sätt blev ju också min flytt som en flykt från alla känslor och dem lämnades kvar här. Ett exempel är att jag fortfarande har svårt för att åka spårvagn, för under alla år när jag åkt till och från skolan har jag lyssnat på musik med en stor ångestklump i magen, och den är kommer krypande så fort jag stiger på spårvagnen än idag. Att allt plötsligt vände till att vi flyttade hit igen nu har varit väldigt turbulent för min hjärna. Men jag lever för att allt sker av en anledning, och jag vet att om vi inte hade flyttat hit NU så hade det tagit ännu längre tid för mig att bli av med min ångest som alltid kommer när jag åker till Göteborg. Jag måste bli vän med staden igen och lära mig att saker och ting har sin tid och allt går vidare, även känslor. Jag känner varje dag att de små ångestkänslor som ligger krypande börjar avta mer och mer, vilket jag är så glad för.

Hoppas att någon där ute kanske får hopp om att allt går trots att det inte känns så efter att jag har berättat detta, allt är inte en dans på rosor och det brukar jag vara ärlig med. Ni vet att jag gillar att vara personlig men dock inte privat. Jag vet att så många andra lider av ångest i min ålder och för mig hjälpte det mycket att få läsa om andras historier och upplevelser. <3 Våga prata med någon, våga känna känslor, var inte ensam. Våga sök hjälp om du känner att det är något som står helt fel till, det kommer att hjälpa dig jag lovar. Kanske inte helt direkt men i alla fall en bit på vägen! <3

Tack för din kommentar och för att jag fick skriva av mig detta, jag tror att det behövdes. <3

PUSS OCH KRAMMars 2017 <3Studenten <3

Fortsätt läsa

För ett år sedan..

Dagen till ära tycker jag att vi kör en throwback till förra året i april. Tycker om att göra sånna här inlägg, det är ju faktiskt det bästa med att ha en blogg, att man kan se tillbaka och samtidigt se hur annorlunda allt var då. Så kul egentligen! Tänker att vi tar april från början… Vi flyttade till Stockholm! Efter många turer så hamnade vi tillslut där, minns att det var en otrolig lättnad att äntligen få besked. Vi bodde på hotell ett tag men fick ändå ganska snabbt tag i en lägenhet vilket var väldigt skönt. <3 Jag gick i skolan också, minns att det var väldigt rörigt här ett tag. Det var så mycket för mitt huvud att både klara av en flytt samt slutspurten i skolan. Mådde tyvärr inte alls bra under denna tiden!  MEN, vi hade studentskivor och det livade ju faktiskt upp saker och ting en del. SÅ roligt! Här var det superhjälte eller skurk tema, jag var Katniss i Hunger games. 😛 Jag och min familj firade min födelsedag några dagar tidigare eftersom jag skulle fira min födelsedag i Stockholm. Vi åt en stooor och mysig brunch som jag minns var så himla mysig! <3  Sedan bar det av till Stockholm och vi flyttade in i vår lägenhet. Dagen efter var det min födelsedag och Gustav överraskade mig med det finaste blombudet jag någonsin fått. Han är så fin min Gustav. <3  Resten av min födelsedag spenderades på Ikea och sedan på favoriten Taverna Brillo. <3 Mmmm saknar löjromspizzan där….. 🙁 Vi installerade oss i vårt nya hem och i vår nya hemstad. Gud vad jag saknar Stockholm och denna lägenheten, det är helt sjukt. Får ont i magen när jag ser dessa bilder, så mycket känslor bakom denna tiden! Åh vad jag saknar det. Mamma och pappa kom upp till oss och firade påsk! Påsken var ju betydligt mycket senare förra året. Det var supermysigt i alla fall! Vi åt god mat, gick på fotboll och la en ros på Sergels torg efter terrorattentatet. <3 Vi hann även med lite kärlek i Kungsträdgården. <3 Fotboll och en av de fina solnedgångarna i huvudstaden. <3 Våren kom! Jag pendlade fram och tillbaka mellan Stockholm och Göteborg, detta är min favoritslinga i skogen här hemma i Götet, så vackert på våren! <3 Här gick jag många gånger för att bota min ångest. Jag och Lovisa brunchade i vanlig ordning! En solig dag där jag och Gustav invigde lunch utomhus på Vau De Ville. Timman senare satt jag på tåget hem igen och mådde skit, som alla gånger när jag behövde åka tillbaka till Göteborg. Förlåt om det blir lite negativt här men känner att jag behöver skriva om det, det var verkligen en jobbig period i livet och det tänker jag inte sticka under stolen med! Vi sjöng vårsången i skolan och just denna dagen mådde jag jättebra. Jag hade packat väskan för en hel vecka i Stockholm och att få sjunga vårsången var att komma ett steg närmare studenten! Sån lycka <3 Detta var min hatt! Vi tar alltså på oss dessa denna dagen, har på oss dem då och då fram till studentdagen, där vi kastar dem till resterande elever och tar på oss studentmössan! En härlig tradition. <3 Jag åkte till upp till Stockholm och firade Gustavs födelsedag. SÅ himla mysigt! <3  På kvällen gick vi ut och åt med hela hans familj på Brillo vilket var så mysigt. Så härligt med hela gänget samlat! <3

Ja hörni, det var det! Om jag ska summera förra årets april så var det känslomässigt en bergochdalbana, annars var det en väldigt mysig månad. Våren kom och sommaren närmade sig med stormsteg, vi älskade att få bo i Stockholm och det saknar jag väldigt mycket idag. Är så glad att vi fick den möjligheten!

Fortsätt läsa

Min födelsedag <3

Åh, hej alla fina! <3

Hoppas att allt är superfint med er, med mig är det toppen! Har tagit lite ledigt från mina sociala medier i några dagar vilket har varit otroligt skönt. Jag valde att vara så närvarande som möjligt under min födelsedag och allt som har kommit till, därför har det ekat tomt! MEN, jag har tagit massor av bilder så jag ska nu berätta för er om min födelsedag i onsdags. Måste börja med att säga stort TACK för alla fina gratulationer, ni är guld! <3 Jag hade en fantastisk 20-års dag och den kunde inte blivit bättre än så.

Jag vaknade upp av skönsång med frukost på sängen av mamma, pappa och Gustav. Jag öppnade lite paket och sedan somnade jag och G igen, eftersom att klockan endast var runt sextiden.. 😉 Sedan väntade en lugn morgon för mig själv medan G var på träning. Han ringde mig dock lite snabbt och meddelade att jag skulle packa en liten väska och vara redo när han kommer hem. <3 Älskar sånt där, och det vet han så väl.

Vid fyratiden åkte vi in till stan och jag misstänkte ganska så fort att vi skulle till Gothia Towers. 😉 Mycket riktigt, Gustav hade ordnat en superfin svit på Upper House med den mest otroliga utsikten över Göteborg. Åh, sekunden jag steg in föll så många känslor över mig. Det har varit så mycket det senaste runt omkring oss, så att bara få spendera ett dygn med honom på ett så fint ställe kändes helt magiskt. Han kan min man. Verkligen. <3Vi bytte om ganska direkt och begav oss ned till spat! Jag älskar att gå på spa och det var verkligen precis vad både jag och Gustav behövde efter allt som varit. Det kändes i varenda liten kroppsdel att man behövde få släppa på spänningar, andas in lugnet och få basta ut skit ur kroppen. <3Vi spenderade ungefär två timmar i spat, badade, pratade, fikade lite och bara slappnade av. Min favoritdel blev helt klart den vanliga bastun och ångbastun med eukalyptus. Den sistnämnda är till för att hela musklerna och hjälpa dem att slappna av och återhämta sig. Där satt vi länge och bara njöt av värmen. Det finns ju inget bättre!När vi sedan kände oss klara gick vi upp till rummet igen. Vi var helt slut, som man brukar bli efter spa. Vi slängde oss på sängen, njöt av solnedgången utanför fönstret och bara var. Så underbart!I vårt vackra badrum med rosor som stod så fint i rummet när vi kom dit. <3 Till sist gjorde vi oss i ordning för middag, vi bokade bord på Toso istället för att äta på hotellet. Jag har ju bara varit på Toso en gång innan, så det var kul att komma tillbaka ihop med Gustav. Vi skålade i ett glas bubbel och åt fantastiskt god mat. Herregud så mätta vi blev. Snacka om att vi somnade snabbt som attan i den mest fantastiska sängen på rummet sen igen. Vilken födelsedag! Känner mig så fylld av kärlek och energi, så bortskämd av min fina G och så otroligt tacksam över min fina familj och vänner som hörde av sig under dagen. Nu är jag 20 år och än har jag inte vågat mig i närheten av systembolaget! Haha, det kommer väl det också. 😉

Det var min födelsedag! Håll utkik, snart kommer ett inlägg med fler bilder från middagen samt dagen efter.

PUSS OCH KRAM<3

Fortsätt läsa

Onsdagstankar

Godmorgon! 

Hoppas allt är superbra med er. Med mig är det äntligen bra! Jag är helt frisk och superpigg, det är verkligen det enda som är bra med magsjuka, att det går över snabbt. 😛 Nu mer än 48h senare mår jag prima och funderar på vad denna dagen har att erbjuda! Det är supertråkigt väder ute idag, regn och rusk. Får se om det blir en dag hemmavid för massa jobb eller om jag ska ta mig iväg en sväng till Frölunda Torg för ett ärende. Just nu känns inte något annat än att krypa ned i sängen med en kopp te lockade om jag ska vara ärlig. 😛 Hehe, jag ska i alla fall starta morgonen med lite jobb fram till tolv sen får vi se vart jag fortsätter dagen. Jag har ett telefonmöte vid 11 och ska skicka lite fakturor till två kunder samt ett samarbete som ska ordnas inför dagen, faktiskt ett som jag tycker om väldigt mycket! Kika in senare så får ni se. 🙂

Hur som helst, onsdag idag redan. Känns som dagarna bara springer förbi en när man varit sjuk. Vi har snart varit här i en vecka redan och jag har fortfarande blandade känslor kring det. Mitt senaste år på gymnasiet innehöll väldigt mycket ångest för mig och mycket av det slås såklart tillbaka när jag väl är här igen, minnen som kommer upp osv. MEN, jag vill inte låta det ta över. Jag har nästintill varit ångestfri sedan i somras och det har varit en av de bästa tiderna i mitt liv. Att jag idag vaknade upp med en liiiten ångestklump i magen gjorde mig orolig, men samtidigt vet jag nu idag vad jag kan göra för att bota den. Skriva, skriva gör mig lugn, och jag behövde nog skriva av mig detta lilla. Även prata om det, jag sa det så fort jag vaknade till Gustav och han vet exakt hur han ska hjälpa till med att bota min ångest. <3 Nej, jag ska försöka att vända på denna känslan och inte låta den ta över. Sen vet jag såklart att det ibland är omöjligt att bota ångest, tro mig jag vet. Men att stilla den. <3 Just nu vet jag att mycket grundar sig i att det varit mycket den senaste tiden, min hjärna har inte hunnit bearbeta allt ännu och så fort jag kommer till ro så rinner allt över en. Någon som känner igen sig? Nej, istället försöker jag skaka av mig denna känslan, bjuder på denna härliga bild som Jenny tog på mig när vi fotade i Stockholm. Ni minns väl att jag pratade om att det var sånt fantastiskt ljus? My god. Nu är denna bilden svartvit men ni ska få se mer! I promise. <3

Nu ska jag gå ner och koka en kopp te, göra lite frukost och sätta igång med dagen. Jag önskar er en superfin onsdag och att ni kanske har finare väder än vad vi har…. PUSS OCH KRAM! 

Fortsätt läsa

Att må bra inifrån och ut

Jag är så glad och stolt över att jag funnit en balans i min vardag, eftersom vi under lång tid levt lite på resande fot så har det varit otroligt svårt för mig att finna en ro inom mig. Det kanske ser enkelt ut från utsidan, men inombords har känslorna varit som ett krig, ena dagen lyckorus och andra dagen ångest. Jag skulle dock inte kalla denna sortens ångest för den som jag stred mot för ett år sedan. Denna sorten är mer krypande, den ångesten man får när man inte riktigt vet vad som komma skall. Jag är otroligt glad över att jag har fått chansen att kunna få se nya platser, träffa nya människor, få göra det jag älskar och kunna bära med mig mina mål vart jag än hamnar. Men att aldrig känna att man har en fast punkt har varit väldigt påfrestande.

När vi fick vår lägenhet för snart en månad sedan föll ett sådant lugn över mig, det bara kom pladask. Trots att vi bara bott där i några nätter så kändes allt som hemma, känslorna började sluta fred mellan varandra och jag hade äntligen tid för att verkligen fokusera på mig och mitt mående fullt ut. Det hade jag redan sakta men säkert börjat med veckorna innan vi flyttade in, men när vi äntligen klev innanför dörren var det som en nytändning, på alla plan. Jag har varit SÅ lycklig den senaste månaden. Trots att kriget fortfarande pågår vissa dagar inom mig, så har jag funnit strategier till att släppa dem och låta allt ligga bakom mig en stund. Att ha fått träna tillsammans med en fin vän har gjort väldigt mycket, jag hade redan motivation sedan innan, men när jag och Moa började träna ihop så har allt bara blivit bättre på alla plan, inte bara inom träningen. Jag har funnit en riktigt fin vän som jag alltid kommer ha med mig, och från att inte ens ha vågat skaffa gymkort till att nu ha ett eget ordentligt och roligt liv i Bristol med vänner och allt som hör till, har gjort så mycket med mig själv som person. Jag känner mig stark, på alla plan. Min träning går susen, mitt mående är stabilt och jag är kär. Jag försöker att tilltala mig själv positivt varje dag. Och det hjälper så mycket!Jag tog den här bilden imorse. Egentligen tänkte jag inte göra något med den mer än att ha den för mig själv. Men efter en stund kände jag att jag måste få sätta ord på lite känslor. Jag ser en stor skillnad på min kropp efter den stenhårda och roliga träning som jag gjort den senaste månaden, varför skulle jag inte få dela med mig av det? Jag är skitstolt över vad jag åstadkommit både på utsidan och insidan. Att ha klarat av en väldigt psykisk påfrestning med att inte ha ett ”hem” sedan i slutet av november är fan helt sjukt, mina vänner frågar mig ofta hur jag orkar, och ibland vet jag inte det själv. Men jag har lärt mig att leva i nuet, inte ta saker för givet och inte ta mitt mående för givet!!! Har jag en dålig dag så får jag fanimej ha det. Och då säger jag det högt. Jag vet också att det betyder så mycket för mig att jag har något eget att få göra, arbeta med och bygga upp, jag älskar att få skriva och vara kreativ, det är det bästa som finns och det har jag alltid tyckt. Jag har alltid älskat att beskriva mina känslor med ord, redan i lågstadiet fanns det inget bättre än att få skriva långa historier på svenskalektionerna. Nej, jag vet inte hur jag hade mått om jag inte fått skriva av mig, få dela med mig av hur jag mår och om vad jag gör.

Redan efter att ha fått skriva detta inlägg känns det som jag släppt fri massor av tankar som legat och bubblat inom mig ett tag. Igår hade jag en skitkväll med dåliga tankar och en fruktansvärd saknad efter G. Men att få vakna upp, äta en lugn frukost och få sätta mig och skriva hjälpte mig så mycket. Känns som att jag liksom lagt alla tankar i ordning på hyllorna igen. Skönt.

Så, visst, bilden på Instagram som ni ser ovan kanske ser ut som att jag bara vill visa upp mina resultat på utsidan, men för mig betyder den så mycket mer än bara det. Jag känner mig hälsosam på så många plan just nu. Jag fick äntligen äta min pizza jag längtat efter i förrgår, och igår fick jag äntligen köpt mitt godis. På kvällen sprang jag intervaller och brände av ett riktigt tungt benpass och somnade därefter som en liten bebis. Min balans just nu ger mig lugn och det är jag så tacksam för.

Tack, för att ni kikar in här om dagarna och läser mina tankar, om mina dagar som ibland inte är så händelserika. Men det är fint att se att ni bryr er, intresserar er och bara finns där. Det är så kul, och jag uppskattar det så mycket ska ni veta om. <3

Puss och kram från en virrig Amanda, hoppas poängen kom fram i inlägget, annars var det bara väldigt skönt att få skriva av mig om det som försiggår i mitt huvud just nu. <3

Fortsätt läsa

Noll energi

Idag drogs proppen ur mig, totalt. Efter några veckor av konstant bra energi, härlig känsla i kroppen samt riktigt bra träningsmotivation så försvann allt när jag vaknade imorse. Kände mig ändå okej när jag gick till gymmet med Moa men väl där var jag helt orkeslös, energin fanns inte där och Moa hade lite samma vibe, så vi gjorde lite effektiva övningar för magen men bestämde sedan för att äta lunch istället. Ibland måste man låta sig själv ha sånna dagar, men jag var nog inte redo för det just idag tror jag, fast det är man väl kanske aldrig. Vi satte oss i alla fall på Pret och åt, jag tog en supergod sallad och en tomatsoppa, skönt att få prata av sig istället! Sedan hämtade G upp mig så åkte vi hem. Som att dagen inte redan börjat dåligt så fanns inget varmvatten i lägenheten heller, har ingen aning om vad det berodde på men jag som hade planerat ett härligt bad grävde ner mig ännu mer i humöret när jag upptäckte det. Så irriterande! Wellwell, stället somnade jag och Gustav i nästan två timmar… ja, ni hör ju, en sån dag idag.

Nu mot kvällen har det börjat släppa lite, varmvattnet har kommit tillbaka och jag har fått ta mitt bad. <3 Jag har ätit pasta som jag älskar och jag har bara myst runt. Försöker att tränga bort tankar som pågår just nu och försöker att bara fokusera på här och nu, inte alltid så lätt, men som jag sagt så har jag blivit duktig på det det senaste året, men ibland rubbas det, som idag. Så jag ska försöka att bara slappna av och ta saker som de kommer. Är glad över att Gustav är hemma i alla fall, så jag har någon att ventilera med, annars hade jag nog grävt ned mig extra mycket idag, bara hans aura är positiv. <3 

 

Fortsätt läsa

Rutiner ger lugn

Hej mina fina underbara. <3 Hoppas ni mår bra! 

Med mig är det fint, förkylningen är nästan helt borta och jag känner mig lycklig och tillfreds med livet just nu. Även om det spökar lite tankar i bakhuvudet så försöker jag att lägga dem åt sidan och fokusera på nuet, något jag verkligen lärt mig av dessa år med fläng fram och tillbaka är att alltid ta en dag i taget och leva i nuet. Det är viktigt att göra varje dag värd och vilja göra den till det bästa man kan, även om det kan vara en dag som handlar om att endast ligga i sängen och gå fram och tillbaka mellan sängen och kylskåpet. Det har blivit viktigt för mig att verkligen ta vara på varje dag oavsett vad det innebär.

Jag kom hem från gymmet för någon timma sedan, är verkligen så galet glad över att träningen rullar på som bara den, jag känner hur jag blir starkare och starkare för varje dag, och min kondis har blivit så grym på så kort tid! Märker hur fotbollsflåset kommer tillbaka lite smygande och genom effektiv och tuff HIIT träning märker jag att jag börjar bli snabb och smidig igen, så kul! Jag var ju målvakt när jag spelade fotboll, så jag var otroligt smidig, spänstig och reflexsnabb. Det är något jag verkligen saknar! Man får så grymt snygga muskler av målvaktsträning, haha, kan inte någon starta upp ett pass på ett gym som innehåller sån träning? 😛 haha, skämt åsido, det är kul att hitta tillbaka till lite tekniker och rörelser igen i alla fall. Idag klev vi upp riktigt tidigt, en man skulle komma hit och installera Wi-fi så vi behövde vara vakna. Mysigt ändå att stiga upp så tidigt, göra en kopp kaffe och bara njuta av den tidiga morgonen. Jag var på gymmet runt elva tillsammans med Moa, i vanlig ordning. Ni kanske tycker det är tråkigt att läsa om mina dagar just nu, de ser väldigt likadana ut för tillfället. Jag njuter dock, det var längesedan vi kunde ha dessa rutiner och dem ger mig konstigt nog ett lugn! Jag trivs med att följa samma rutiner varje dag för att sedan bryta av lite då och då med annat, jag tror ni är fler som håller med mig om det.

Hur som helst… Gustav är iväg på en fotbollsmatch just nu och jag har suttit vid datorn sedan jag kom ut från duschen. Ska nog göra i ordning mig lite och äta mellis, vill ut och hitta på något sedan! Det är så himla vackert väder här idag, märks knappt att det var snökaos för bara några dagar sedan, haha. Nu är det strålande sol och flera plusgrader, vårkänslor!Jag fick hem en stor leverans från Nike här om dagen också, dessa skor är redan ett par favoriter till träningen! De är riktigt sköna att springa i och passar till de mesta träningsformerna. HÄR (adlink) hittar ni ett par liknande! Rekommenderar dem verkligen! Som ni ser har både jag och Moa dem, haha, ett bra betyg kanske. 😉

Nej, nu ska jag sminka mig. Måste koka kaffe också känner jag, sov inte så bra inatt så jag är i lite extra behov av kaffe just idag.

Hoppas ni har en superfin onsdag så hörs vi snart! <3 KRAM

Fortsätt läsa
1 2 3 17